Bitcoin (BTC) är världens första decentraliserade digitala valuta och ett revolutionerande finansiellt system som inte styrs av någon regering, centralbank eller företag.

Kryptovalutan kännetecknas av att vara digital, decentraliserad, ha ett begränsat utbud samt vara demokratisk. Det är utifrån dessa funktioner som den digitala valutan kommer att förklaras i denna artikel.

Bitcoin – som Digital valuta

Bitcoin är en digital valuta som bygger på en teknik kallad blockkedja, vilken fungerar som en öppen och distribuerad ledger (kassabok).

Register som hålls av noder

Varje gång en transaktion sker, exempelvis när någon skickar Bitcoin till en annan person, registreras den i denna ledger. Det unika är att tusentals datorer – så kallade noder – runt om i världen har en identisk och uppdaterad kopia av denna bokföring.

Detta skiljer sig från hur pengar fungerar på en bank. När du använder en bank har banken ensam kontroll över registret som visar dina saldon och transaktioner. Du måste lita på att banken både skyddar dina pengar och rapporterar korrekt. Om banken gör ett misstag, blir hackad, eller i värsta fall missbrukar sin makt, kan du riskera att förlora dina tillgångar eller hindras från att använda dem.

Alla noder verifierar att reglerna följs, och om någon försöker fuska blir det direkt uppenbart eftersom majoriteten av noderna har den korrekta versionen av ledgern. Detta gör Bitcoin transparent, säkert och motståndskraftigt mot både fel och missbruk, och det minskar behovet av att lita på banker eller andra mellanhänder.

Kortfattat: SEK är digitala pengar som kan användas via banker. Det är banken som har kassaboken (ledger). Bitcoin är digitala pengar som kan användas via en blockkedja som tusentals noder har hand om. Noderna är beroende av varandra och ingen kan ensam ändra i dess kassabok (ledger)

Decentraliserad

Decentralisering är en av de viktigaste grundprinciperna för Bitcoin. I traditionella finansiella system styrs pengar av centralbanker och regeringar. Dessa institutioner har makten att skapa nya pengar, ändra regler och kontrollera betalningar.

När vi säger att blockkedjan är decentraliserad, betyder det att ingen enskild part har kontroll över nätverket. Det finns ingen central server eller ledare. I stället består Bitcoin-nätverket av tusentals datorer – kallade noder – spridda över hela världen. Alla dessa noder har samma rättigheter och ansvar. Här är några viktiga aspekter av decentraliseringen:

Ingen censur:

Eftersom ingen central myndighet kan stoppa transaktioner, kan vem som helst skicka Bitcoin till vem som helst, var som helst i världen.

Ingen nedstängning:

Om en dator i nätverket går offline påverkas inte helheten. Så länge minst en dator fortsätter nätverket att fungera.

Global tillgänglighet:

Bitcoin kan användas av människor i länder där traditionella banker är opålitliga eller där regeringar begränsar ekonomisk frihet.

Decentraliseringen gör att kryptovalutan är motståndskraftigt mot korruption och missbruk av makt – ett problem som ofta uppstår när för mycket ekonomisk kontroll är samlad hos en liten grupp aktörer.

Begränsat utbud

En hard cap betyder att det finns ett maximalt antal Bitcoin som någonsin kan existera, och detta antal är 21 miljoner. Detta är inbyggt i dess kod och kan inte ändras utan ett globalt samförstånd i nätverket – vilket i praktiken är extremt svårt att genomföra.

I kontrast till detta har traditionella valutor, som dollar eller euro, ingen övre gräns. Centralbanker kan trycka nya pengar när de vill, vilket leder till inflation och minskad köpkraft över tid. Se exempel på hur många fler USD som skapats – bara de senaste 10 åren.

(Källa: Tradingeconomic.se)

Dess ”hårda begränsning” fungerar på ett liknande sätt som naturresurser som guld. Precis som det bara finns en viss mängd guld i jordskorpan, finns det bara 21 miljoner Bitcoin. Detta gör Bitcoin deflationärt, vilket innebär att dess värde tenderar att öka på lång sikt när efterfrågan stiger och utbudet förblir begränsat.

Ingen inflation

När centralbanker trycker mer pengar minskar värdet på de pengar du redan har. Detta har blivit särskilt tydligt under perioder av hyperinflation, som i Zimbabwe eller Venezuela. Bitcoins hårda begränsning på 21 miljoner enheter gör det omöjligt att ”trycka fler”.

Fördelar:

• Långsiktigt skydd av köpkraft.
• Förutsägbar penningpolitik som inte kan manipuleras.
• Fungerar som en digital form av guld – en säker hamn för sparande.

Demokratiskt

Bitcoin kan också betraktas som demokratiskt, men inte på samma sätt som ett politiskt system. Här syftar ”demokratiskt” på att beslut fattas genom konsensus bland deltagarna i nätverket, snarare än av en central myndighet.

Alla som kör en nod har en kopia av nätverkets regler, och om någon försöker ändra dessa regler – till exempel genom att höja antalet Bitcoin som kan skapas – måste hela nätverket komma överens för att ändringen ska accepteras. Detta gör det i praktiken nästan omöjligt att manipulera systemet.

En annan demokratisk aspekt är att alla kan delta på lika villkor:

• Vem som helst kan ladda ner programvaran och bli en nod.
• Vem som helst kan köpa, sälja eller använda Bitcoin.
• Vem som helst kan bidra till utvecklingen av programvaran, som är öppen källkod.

Hur Bitcoin fungerar rent tekniskt

För att förstå Bitcoin behöver vi titta på dess tekniska grund, blockkedjan (blockchain).

• Blockkedjan – En öppen digital bokföring

Blockkedjan är en offentlig, distribuerad databas som innehåller en historik över alla Bitcoin-transaktioner som någonsin har skett.

• Block – Varje block innehåller ett antal transaktioner.

Blocken kedjas ihop i kronologisk ordning, vilket skapar en obruten kedja – därav namnet blockchain.

• Nod – Håller blockkedjan

Eftersom alla noder i nätverket har en kopia av blockkedjan är det extremt svårt att manipulera historiken.

• Mining – Säkerheten i nätverket

För att lägga till ett nytt block i kedjan måste miners lösa ett komplext matematiskt problem, vilket kräver betydande datorkraft. Den första minern som löser problemet får lägga till blocket och belönas med nya Bitcoin (blockbelöning) samt transaktionsavgifter. Denna process kallas Proof of Work och gör det dyrt och svårt att fuska.

Varje Bitcoin-användare har en privat nyckel, som fungerar som en digital signatur. När du skickar BTC används din privata nyckel för att signera transaktionen. Andra kan verifiera att signaturen är korrekt utan att veta din privata nyckel, tack vare kryptografi. Detta gör att du kan bevisa ägandet av dina Bitcoin utan att avslöja personlig information.

Vad används Bitcoin till?

Bitcoin har utvecklats i hur människor ser på det över tid.

Som pengar (Medium of Exchange)

När Bitcoin först skapades var det tänkt att fungera som ett digitalt betalningssystem. Ett av de mest kända exemplen är när en person 2010 köpte två pizzor för 10 000 Btc – en transaktion som idag hade varit värd miljontals dollar.

Fördelar : Snabba, globala och censurresistenta transaktioner.

Nackdelar: Höga avgifter vid hög belastning och långsam bekräftelsetid jämfört med kreditkort.

Digitalt guld (Store of Value)

Efterhand började människor se Bitcoin mer som en investering och ett sätt att bevara värde, liknande guld.

Precis som guld är utbudet begränsat. Det är svårt att förfalska och lätt att verifiera. Till skillnad från guld är det enkelt att lagra och skicka digitalt. Idag ser många institutionella investerare Bitcoin främst som en säker tillgång mot inflation och ekonomisk osäkerhet.

Något helt nytt (Unit of Account)

Vissa argumenterar för att Bitcoin inte bara är pengar eller guld, utan något helt unikt. Det är ett globalt, öppet ekonomiskt system som möjliggör nya former av handel, sparande och innovation.

Exempel: Smart kontrakt på andra blockkedjor som bygger på Bitcoins principer.

Möjligheten för människor att vara sina egna banker, utan behov av mellanhänder.

The Rise and Rise of Bitcoin | Bitcoin Movie | Documentary | Blockchain

Bitcoins historia – från idé till global revolution

Bitcoin är mer än bara en digital valuta – det är ett globalt ekonomiskt experiment som har förändrat hur vi ser på pengar, makt och frihet. För att förstå varför Bitcoin har blivit så betydelsefullt behöver vi gå tillbaka till dess rötter och följa utvecklingen steg för steg. Historien om Bitcoin är en berättelse om innovation, motstånd, misstro och till slut – ett växande erkännande.

Drömmen om digitala pengar

Innan Bitcoin fanns det många försök att skapa digitala valutor. Under 1980- och 1990-talet började kryptografer och programmerare utforska hur man kunde skapa pengar som inte styrdes av banker eller regeringar. Dessa pionjärer kallas ofta för cypherpunks – en grupp idealister som kämpade för personlig integritet, frihet och anonymitet i den digitala eran.

Tidiga experiment:

DigiCash (1990-talet): Skapades av David Chaum och byggde på idéer om kryptografiskt säkra digitala betalningar. Projektet misslyckades på grund av bristande kommersiell framgång och beroende av centraliserade servrar.

B-Money (1998): Ett förslag av Wei Dai som beskrev ett decentraliserat digitalt pengasystem – men det implementerades aldrig fullt ut.

Hashcash (1997): Skapat av Adam Back. Hashcash använde en metod som liknar Bitcoins Proof of Work, men användes främst för att förhindra spam.

Alla dessa projekt misslyckades av en gemensam anledning: de var inte helt decentraliserade. Det fanns alltid en central punkt som kunde attackeras eller stängas ned av myndigheter. Det var detta problem som Satoshi Nakamoto skulle lösa ett decennium senare.

Satoshi Nakamoto och det första steget

I oktober 2008, mitt under den globala finanskrisen, publicerades ett dokument på en kryptografi-mailinglista:
”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System”.
Författaren använde pseudonymen Satoshi Nakamoto – en person eller grupp vars verkliga identitet än idag är okänd. I whitepaper beskrev Satoshi en lösning på det som kallas ”the double-spending problem” – problemet med att digitala pengar kan kopieras.

2009 – Bitcoin skapas

Den 3 januari 2009 skapade Satoshi det första blocket i Bitcoin-blockkedjan, kallat Genesis Block eller Block 0.
Inbäddad i detta block fanns ett meddelande:

”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks.”

Detta sågs som en politisk kommentar till bankräddningspaketen under finanskrisen och ett symboliskt avståndstagande från det traditionella banksystemet.

9 januari 2009: Bitcoin-programvaran släpptes offentligt.

12 januari 2009: Den första transaktionen gjordes – Satoshi skickade 10 BTC till Hal Finney, en känd kryptograf och tidig utvecklare.

Vid denna tid hade kryptovalutan inget monetärt värde. Det var mest ett experiment för programmerare och kryptografer.

2010 – Bitcoin får ett pris

År 2010 inträffade två viktiga händelser som förändrade Bitcoins historia:

Den 22 maj 2010 köpte Laszlo Hanyecz två pizzor för 10 000 BTC i vad som blivit känt som ”Bitcoin Pizza Day”. Detta var första gången som det användes för att köpa en fysisk vara. I dagens värde skulle dessa vara värda hundratals miljoner dollar.

Mot slutet av 2010 hade priset stigit till $0,39 per BTC, och fler började få upp ögonen för projektet. Den första riktiga Bitcoin-börsen startades, vilket gjorde det möjligt för människor att köpa och sälja mot traditionella valutor.

2011–2013: Bitcoin växer – och möter motstånd

Andra kryptovalutor som Litecoin lanserades. Regeringar började uppmärksamma Bitcoin, exempelvis varnade FBI för att de kunde användas för olagliga aktiviteter.

Den mörka webbsajten Silk Road använde Bitcoin som betalningsmedel för olagliga varor, som droger. (Läs mer om den historien i boken ”Jakten på Silkroad piraten”) När Silk Road stängdes 2013 kopplades kryptovalutan starkt samman med brottslighet i mediernas rapportering. Detta gav ett dåligt rykte, trots att tekniken i sig var neutral.

2013–2016: Skandaler och motgångar

2014: Mt. Gox gick i konkurs efter att ha förlorat 850 000 Bitcoin på grund av en massiv hackning.Mt. Gox, den största kryptobörsen vid den tiden, hanterade över 70 % av alla transaktioner. Detta var en enorm skandal och skakade förtroendet för Bitcoin under flera år.

Diskussioner om blockstorlek skapade konflikter inom communityn, vilket senare ledde till en splittring och skapandet av Bitcoin Cash 2017.

2017: Bitcoin blir mainstream

2017 var ett historiskt år för Bitcoin: Priset steg från cirka $1 000 i januari till nästan $20 000 i december. Stora medier började rapportera om Bitcoin dagligen, och miljontals nya användare kom in på marknaden.

Konflikten om uppskalning ledde till en hård ”fork”, där Bitcoin Cash skapades. Den fick däremot aldrig samma uppmärksamhet och värde

2018–2020: Krasch, återhämtning och institutionellt intresse

Efter den massiva prisuppgången 2017 följde en lika dramatisk nedgång. 2018: Priset föll från nästan $20 000 till cirka $3 000. Många spekulanter lämnade marknaden, men utvecklingen av tekniken fortsatte.

Från 2019 började stora företag och investerare visa intresse. Stora betalningsföretag som PayPal började stödja Bitcoin-transaktioner. Diskussioner om det kunde klassas som digitalt guld tog fart.

2021: Bitcoin blir lagligt betalningsmedel

År 2021 nådde Bitcoin en ny milstolpe:

• Priset nådde över $60 000 för första gången.
• El Salvador blev det första landet i världen att anta Bitcoin som lagligt betalningsmedel.
• Stora företag som Tesla köpte BTC som en del av sina kassareserver.
• Samtidigt började myndigheter i flera länder diskutera hårdare reglering, vilket skapade politisk debatt.

2022–2024: Volatilitet och mognad

Bitcoin har fortsatt att vara en mycket volatil tillgång:

2022: Kryptomarknaden drabbades av krascher, bland annat på grund av kollapsen av FTX, en stor kryptobörs. Trots detta har Bitcoin fortsatt attrahera långsiktiga investerare, särskilt som skydd mot inflation.

2023 och 2024 markerade början på en ny fas: Flera länder började utforska statliga digitala valutor (CBDCs) . Diskussioner om ETF:er i USA ökade institutionellt intresse. Allt fler börser ger ut egna kryptokort.

Bitcoin idag – och framtiden

Idag, 2025, är Bitcoin mycket mer än bara en digital valuta:

• Det betraktas som digitalt guld av investerare.
• Det är ett globalt betalningssystem för människor utan tillgång till banker.
• Det är en teknisk grund för innovation, exempelvis genom Lightning Network för snabba mikrobetalningar.

Trots att det fortfarande är volatilt och kontroversiellt, har det gått från ett nischat experiment till en global ekonomisk rörelse.